Känns som att jobba är det bästa sättet, just nu, att få tänka på något annat. Så därför tog jag ett övertidspass på söndag natt fast jag redan jobbar fredag och lördag natt. Men lite extra pengar är ju inte heller fel och vila kan jag göra mellan passen.
Idag känns det tungt i hjärtat. Jag vill så gärna höra av mig, men jag ska försöka låta bli. Vi har ju hörts varje dag i över 3 års tid, så det är svårt att helt plötsligt inte göra det längre. Han är ju den jag delat både små och stora saker med, den som har lyssnat på hur min dag har varit, den som har funnits där när jag behövt prata. Jag hoppas att han också saknar våra samtal.
Nu ska jag snart ta en fika med en kompis innan nattens jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar